Effektiv och hållbar stamnätsutbyggnad kräver faktabaserade beslut
Under hösten har lokala tidningar runt om i Sverige uppmärksammat invånarnas kritik mot Svenska Kraftnät (SVK) och de kraftledningar som planeras att dras genom och nära samhällen som en del av utbyggnaden av stamnätet.
Från Västra Götaland till Uppland har representanter från SVK lämnat samma svar. De framhåller att risken för fel ökar vid kabelskarvar och att reparationstider för markkablar är avsevärt längre. Dessutom hävdar SVK att kostnaden för markkablar är fem gånger högre än för luftledningar, samtidigt som luftledningar har dubbelt så lång livslängd. De påpekar också att markkablar innebär tekniska risker och begränsningar i stamnätet, vilket enligt dem gör luftledningar till det tekniskt och ekonomiskt fördelaktiga alternativet.
Professor Mats Leijon vid Uppsala universitet har bemött dessa påståenden i debatter både i lokal och nationell media. Mats argumenterar att SVK:s påståenden inte överensstämmer med internationell forskning och industridata. Den internationella organisationen Cigre har sammanställt felstatistik som visar att markkablar har färre fel per kilometer och år jämfört med luftledningar. Dessutom är fel i 400 kV markkabelsystem ytterst sällsynta. Internationella erfarenheter från länder som Tyskland och Japan visar att markkablar framgångsrikt kan användas i högspänningsnät utan att kompromissa med systemstabiliteten. Om man inkluderar faktorer som säkerhet, markanvändning, förseningar på grund av överklaganden samt klimat- och miljöeffekter, kan markkablar visa sig vara mer kostnadseffektiva på lång sikt.
Hur SVK kommer fram till sina slutsatser är oklart. Däremot understryker debatten om markkablar kontra luftledningar vikten av faktabaserade beslut för att kombinera tekniska framsteg med klimat- och samhällsmål. Att utveckla Sveriges elnät kräver djupgående forskning, transparent information och en stärkt forskningsmiljö inom kabelsystem och elkraftteknik, där initiativ som STandUP for Energy spelar en central roll.
