– Det är ett faktum att man bara genom att visualisera kan uppnå stor effekt på elförbrukningen. Jag tror att det hänger ihop med att de flesta är mer eller mindre miljömedvetna och majoriteten håller dessutom mer eller mindre hårt i plånboken. Problemet är att det är svårt för elkonsumenterna att veta hur mycket olika apparater drar och att dra rätt slutsatser utifrån det, säger Cajsa.
Cajsas forskning visar att elanvändare har behov av uppdelningsåterkoppling, så kallad breakdown feedback, vilket innebär information om hur mycket olika apparater bidrar till den totala förbrukningen. Genom att visualisera hur förbrukningen fördelar sig mellan olika apparater kan man lära sig mycket om sin egen elanvändning och få insikt om hur stor andel av den totala elanvändningen som till exempel tvättmaskinen står för.
Tvärvetenskap är en utmaning
Cajsa Bartusch är civilekonomen och halkade via en alumnträff in på energifrågor. Efter ekonomexamen på Mälardalens Högskola gick hon via Kriminalvården till koreanska Handelskammaren och vidare till brittiska ambassaden för att så småningom hamna på platsen bredvid en tidigare lärare på en alumnträff. Han berättade om möjligheten att doktorera inom ett projekt inom Energi- och miljöteknik med inslag av ekonomi och Cajsa hamnade så småningom på Institutionen för Energiteknik.
– Tvärvetenskap är något som många forskare förespråkar, men det är faktiskt ganska svårt i praktiken. Till exempel att prata samma språk när alla har olika jargonger från sina ämnen. Som ekonom har man bra koll på olika metodsynsätt men eftersom energiteknik är naturvetenskapligt inriktat kan man ibland få kämpa lite för att få gehör för andra sätt att angripa problem, berättar Cajsa.
För att förstå det tekniska perspektivet bättre läste hon några grundkurser i energiteknik. Att dela rum med en ingenjör i sju år visade sig också vara lyckat då de ekonomiska och tekniska synsätten kompletterade varandra och innebar synergieffekter. Att sakna förförståelse för ämnet blev till en fördel då hon var öppen för nya angreppssätt inom energiforskningen.
Flexibel elanvändning – Utmaning och möjlighet
Utgångspunkten är att vi egentligen har den energimängd vi behöver och lite till. Problemet är att vi inte förbrukar den jämnt över tiden, vilket ställer till det speciellt i vintertid. Och det är här som ekonomiska incitament kommer in för att styra konsumenternas beteende. Elhandlarna köper idag el timme för timme och betalar rörligt pris medan konsumenterna oftast väljer ett fast pris. Och helst med ett avtal som löper över flera år.
– Det är samma sak med elpriset som med räntan på banken, rörligt är vanligtvis billigast men man sover lite sämre på natten. De som hittills haft rörligt pris har betalat månadsmedel på börspriset men nu kan man koppla kundens elpris till elbörsens timpris. Aktiva elanvändare kan spara pengar genom att undvika att konsumera el när timpriset är som högst, säger Cajsa.
På elbörsen Nordpool Spot finns en prisrisk på den fysiska marknaden och elhandlarna använder sig därför av olika prissäkringsinstrument på den finansiella marknaden för att hantera denna. Samtidigt måste de även förutsäga hur mycket konsumenterna ska göra av med och det finns därför också en volymrisk. Dessutom finns en miljödimension då vi under köldknäppar eller andra bristsituationer använder elektricitet som har producerats med mindre miljövänliga bränslen.-I mina ögon är det också en moralisk fråga. Mot bakgrund av miljöförstöringen och klimatförändringarna så har vi kanske inget val. Jag tycker att det är helt okej att det svider i plånboken om man inte är beredd att dra sitt strå till stacken. Sen tror jag inte att vi är där idag men det är sannolikt dit vi är på väg, säger Cajsa.Förhoppningen är att man genom att kapa effekttoppar kan gynna elkonsumenterna med sänkta elpriser. Om kunderna är beredda att minska sin elanvändning i bristsituationer och flytta elanvändning till perioder med stor tillgång på el så kan man undvika pristoppar.
Tillgänglighet och visualisering viktiga faktorer
I en studie som Cajsa år 2009 gjorde bland hyresgäster i flerfamiljshus i Eskilstuna hade displayer monterats upp i lägenheterna. Flera deltagare läste på eget initiativ först av mätaren, satte sen på spisen eller någon annan eldriven produkt och läste av den igen för att kunna räkna ut hur mycket el apparaten i fråga drar och därmed kunna uppskatta kostnaden.
– Eftersom de inte fick några som helst instruktioner när jag installerade displayerna, så tycker jag att det är anmärkningsvärt att alla som hade displayen i sitt hem använde den för att på egen hand uppskatta hur mycket olika apparater drar, säger Cajsa.
Men användarna kan också dra fel slutsatser.
– En man bestämde sig för att köpa en ny dammsugare efter att displayen hade indikerat att den gamla drog fruktansvärt mycket. Och det kanske den gjorde, men å andra sidan, hur mycket använde han den? Han hade sett att stapeln på displayen blev illröd och dragit slutsatsen att han måste köpa en ny, men det kommer nog inte att synas på elräkningen, säger Cajsa.
Miljö och ekonomi viktiga drivkrafter
Under våren 2011 genomförde Cajsa en kvalitativ studie i Sala med omnejd där Sala-Heby Energi tagit initiativ till Sveriges första andelsägda solcellsanläggningar. Studien visade att först och främst miljöfaktorer var viktiga men även ekonomiska drivkrafter motiverade hushållen att investera i solcellsanläggningarna.
Sala-Heby Energi var tidiga med att införa effekt- och tidsbaserad nättariff bland villaägare i sitt nätområde samt att ge kunderna möjlighet att följa den egna konsumtionen timme för timme på en webbplats. Cajsas forskning visade att villägarna accepterade nätbolagets motiv och uppfattade prissättningen som positiv eftersom man kunde bidra till att förbättra miljön genom att konsumera el när industrin låg nere.
En studie som publicerades inom ramen för KIC InnoEnergy 2012 syftade till att studera effekten av ovan nämnda tariff på elanvändningsmönstret. Studien visade att hushållen anpassade elkonsumtionen till prissignalerna genom att minska sin elanvändning när nätet var som mest belastat, det vill säga vardagar mellan sju på morgonen och sju på kvällen.
STandUP och framtiden
Även i fortsättningen kommer Cajsas forskning att fokusera på de möjligheter som öppnas med smarta elnät. Förutom styrning med ekonomiska incitament kan de även innebära att elanvändningen per automatik anpassas till elpriset. En teoretisk lösning skulle kunna vara att tvättmaskinen får information om när priset är lågt och då slår på.
Under våren 2013 ska Cajsa tillsammans med en kundpanel på Sala Heby Energi utveckla ett gränssnitt till en display som innebär att kunderna ska kunna ha koll på sin egen elanvändning och elbörspriset i realtid. Tanken är att sen testa den storskaligt under hösten.
Även marknadsmodeller för så kallade ”prosumers” som är elkonsumenter med småskalig elproduktion, till exempel solceller på taket, är ett intressant framtida forskningsområde. Cajsa är med i en referensgrupp för Norra Djurgårdsstaden som jobbar med marknadsmodeller för hur detta kan gå till i praktiken.
– Jag har alltid omgett mig med personer från olika bakgrunder, olika lärosäten och samarbetat med näringslivet. Möjligheten till nätverk är en av fördelarna med STandUP for Energy. Även STandUP Academy har varit jättekul att vara med på och jag hoppas på ännu fler populärvetenskapliga föreläsningar i framtiden, säger Cajsa.
Rickard Källgren
